onsdag 20 januari 2010

Everyone I know goes away in the end

Jag känner mig så otroligt ensam och liten och obetydlig just nu. Skuggorna som lurar om natten är extra tydliga ikväll och jag vet inte om jag faller in eller ut ur ett mönster. Ikväll känner jag mig sårbar och allt jag egentligen behöver är viskande ord i mitt öra som säger mig att allt kommer att bli bra, att det är dags att sluta snooza och kliva upp nu.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar