En av de få saker jag verkligen är bra det är att fly. Jag flyr alltid (o)medvetet från allt som blir jobbigt. Den bistra sanningen i det hela är att jag hur jag än gör alltid kommer tillbaka till ruta ett. Ändå står jag här med en packad flyktväska och väntar på skjuts ut ur problemen, för så länge. Jag mår egentligen inte bättre av att göra så här, det blir faktist bara värre med tiden. Men nu står jag som sagt här och väntar på att flykten ska svepa med mig.
Det är morgondagens problem, som man brukar säga.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar