About time to start living as I learn.

De femtio rikaste människorna i världen är rikare än de 400miljoner(!) fattigaste människorna i världen. Många av de rikaste människorna i världen är ensamma rikare än hela länder. Transnationella företag med underleverantörer och frizoner och allt annat skit som tillkommer byggs upp och flyttas runt i syd i jakten på billig arbetskraft. Många av arbetarna är unga kvinnor och arbetsdagarna varar oftast från 14-16timmar + övertiden som de ofta tvingas in i. De flesta av dessa människor jobbar för en minimumexistens lön, vilket innebär att de hamnar under levnadsskalan för extrem fattigdom, vilket är under 1dollar om dagen. 45% av världens befolkning lever såhär. Det här är cirkus 3miljarder människors vardag och verklighet. Dessa lågavlönade jobb finns till för att vi människorna i väst ska kunna inhandla billiga varor och få pengar över till annat så som resor. Vi utnyttjar människor som redan ligger ner och stampar på allt vad mänskliga rättigheter och levnadsvillkor innebär. Rättigheter som vi tar för givet. Och inte nog med det. Även om kolonialiseringen är över officiellt så är de flesta av världens fattiga länder fortfarande skuldsatta till oss i väst. Samtidigt som vi utnyttjar deras arbetskraft på ett ohumanistiskt sätt samt tar över länder för att bygga upp stora turistkomplex dit vi kan åka och utnyttja de fattiga på ännu en punkt.

Det värsta med det här är att jag inte är bättre än någon annan. Visst jag försöker att inte handla så mycket nyproducerade varor, jag skulle helldre resa till lokalbefolkning eller via ekoturism än på en all inclusive, jag brottas med rättvisemärkt och ekologiskt och jag försöker att sprida information om hur ojämdställd världen verkligen är i hopp om att någon lyssnar. Men lever jag som jag lär? Nej inte för fem öre, jag försöker långt ifrån tillräckligt. Detta gör mig så otroligt besviken på mig själv. Ibland undrar jag hur jag egentligen orkar leva med mig själv i en värld som är så förpestad av girighet och hat. Och så undrar människor varför jag gråter mig till sömns, är det så konstigt att jag gråter för alla människor vi utnyttjar för att få leva det liv vi lever här i t.ex. Sverige, i våran välfärdsstat.