I need to get of this train, I need to live to see another day.

Luften går ur mig och jag vet inte om jag andas eller om jag försöker att andas. Det är som när de skriker du andas nu manuellt till mig i ett nerrökat rum. Jag är här men ändå inte. Klockan 14.30 ska jag reda ut mitt liv. Klockan 14.30 ska jag göra en människa av mig, jag ska ta tillbaka mitt liv och kliva ur den här jävla dimman som har fördunklat min tillvaro alldeles för länge. Jag kanske inte kliver ur dimman idag, men det är ändå ett stort frivilligt steg näramre solen. Andas in och andas ut, andas in och andas ut. Jag kommer att överleva, det gör inget om respiratorn stängs av. Andas in och andas ut jag andas nu automatiskt.